Utsikter mot Undergången – Dalslands Konstmuseum

Dalslands Konstmuseum.

23 september–19 november, Välkommen på vernissage 23 September, mer info här.

Övre utställningshallen: Anna Lidberg – Utsikter mot undergången,
Nedre utställningshallen: Rickard Lindqvist, Galleriet: Henrik Persson

Utsikter mot Undergången

En utställning med ett flertal miniatyrinstallationer av diorama-karaktär.
Ljus, ljud, video och objekt. Ljudspår av Jon Ekström.

Jag gör en ansats att tänka på undergången. På hur tanken på katastrofer, de som syns i rubriker såväl som de personliga kan lamslå eller uppmana till motstånd. Hur vi ska hitta vägen mellan olika tillstånden av skräck och motivation. Hur kan jag tala om orosmoment utan att vara för likgiltig, naiv, alarmistisk eller populistisk? Jag har landat i att försöka känna på själva rädslan i att benämna något som kanske inte kommer hända. Hur den ska kunna hanteras, och gestaltas. Jag försöker, med installationsserien Utsikter mot undergången.

Till de enskilda installationernas namn väljer jag bland rädslor jag själv känt, funderat över eller inte vågat tänka på. Situationer som kan innebära slutet för världen som jag känner den, för mina medmänniskor eller för mig och personer som står mig nära. De innebär för- ändringar som är plågsamma att föreställa sig. Bland installationernas individuella titlar finns Klimatkatastrof, Fascism och Antibiotika- resistens men också Ensamhet och Demens. Beredskapsplaner och förebyggande arbete fascinerar mig. Jag har en vilja att förbereda mig för situationer som kan tänkas uppkomma. Det kan vara förberedelser som är materiella, samhälleliga och kollektiva eller som här, emotionella och själsliga.

I installationerna eftersträvas en stämning, av något stillsamt vackert, harmoniskt och ödesmättat. Olika ljuskällor riktas mot föremål och scenografier, vars skuggor skapar horisonter. Med igenkännbara former från svenska skogar och landskap. Ett bildspråk som ibland rövas bort av nationalistiska viljor, där oron för det hotfulla bakom horisonten riktas mot främlingen. Vyerna i installationerna inspireras av, men skiljer sig från, hur post-apokalyps brukar porträtteras. Det finns inga ruiner från mänskligt liv, inga tecken på en strid. Kanske för att civilisationen inte ligger i ruiner. Eller för att bilden endast är ett utsnitt från skogen bredvid tätorten och därmed inte avslöjar vilket skick civilisationen befinner sig i. Kanske kommer tallens siluett att se ut som den gjorde, kanske har undergången redan inträffat. Installationerna kan också vara gestaltningar av den utsikt en människa blickat ut över under sina oroliga funderingar. De är en helhet som består av blandningar av efteråt och innan, av scenen och kulisserna, av föreställningar och utsikter.

Anna Lidberg

September 4, 2017 | Categories: exhibition | Leave A Comment »

Tack mödrar det gjorde ni bra – Konst i vardagen

One of Tack mödrar det gjorde ni bra (roughly translated: Thank you mothers, you did well) in miniature edition is part of the exhibition “Konst i vardagen” at Konstfrämjandet Skåne, Malmö. Follow this link for more information. The exhibition is from 12th of August until 27th of October, 2016.

September 14, 2016 | Categories: exhibition | Leave A Comment »

Medverkan i Multipel 2016 på Galleri Ping-Pong

Jag medverkar med två verk, Tack mödrar det gjorde ni bra (i minatyrversion) samt The Copier 1:9, i Multipel.nu. De visar dem och de andra nya tillskotten i en utställning på Galleri Ping Pong i Malmö, 1-12/6 2016.

Hämtat från multipel.nu: “Med fotografi, 3-dimensionella utskrifter, skulptur, objekt och film visas en otrolig bredd hos konstnärer och fotografer som är medlemmar i Mediaverkstaden Skåne. Ett flertal av de produktioner som görs i Skåne kan sägas ha någon del av sin produktion hos Mediaverkstaden allt från förproduktion till produktion och efterbearbetning och ibland hela processen. Ett smakprov av detta kan man under utställningsveckan beskåda när Mediaverkstaden gästar Galleri Ping-Pong.

För att mjuka upp kommunikationskanalerna inför sommaren bjuder dessutom Multipel.nu in till Multipel 2016 under utställningen. Multipel.nu är ett webbgalleri, en distributions- och marknadsföringskanal för konstmultiplar samt ett diskussionsforum för denna konstform. Multipel.nu samarbetar med en mängd kulturinstitutioner runt om i Skåne samt driver Konstautomaten.

Multipel.nu öppnade våren 2012 ett webbgalleri, ett samtidskonstarkiv, ett diskussionsforum och en webbutik för genren multiplar. Att definiera det spännande konstbegreppet multipel är inte helt lätt. Den definition vi utgått ifrån är att en multipel är ett föremål som är ett signerat konstverk, har ett pris mellan 50 kronor och 5000 kronor, har en upplaga om minst 2 och högst 500 exemplar och inte har en förlaga eller annat fysiskt original. Vid sidan om att vara baserad på webben också ett mobilt galleri som gästar olika konstinstitutioner och icke-traditionella konstarenor. Vi vill öppna nya vägar för innovativ exponering av konst i samhället och erbjuda ett utbud av originalkonst som är ekonomiskt överkomlig för en konstintresserad allmänhet.

Mediaverkstaden Skåne är en kollektivverkstad för digitala resurser i Malmö för fotografer, illustratörer, konstnärer, kulturtidskrifter och småförlag. Mediaverkstaden drivs med stöd av Kulturrådet, Region Skåne och Malmö stad.”

Öppettider:
Onsdag 1 juni kvällsvernissage: kl 18 till 21. Torsdag 2 juni till fredag 3 juni: kl 12 till 17. Lördag 4 juni till söndag 5 juni: kl 12 till 16. Tisdag 7 juni till fredag 10 juni: kl 12 till 17. Lördag 11 juni till söndag 12 juni: kl 12 till 16

Galleri Ping-Pong, Stora Nygatan 4 i Malmö

May 31, 2016 | Categories: exhibition | Leave A Comment »

Konsthall Spisrummet

Foto: Jens Magnusson

3 december – 31 januari: Curator Anna Lidberg.

“På Centralsjukhuset i Karlstad, invid sjukhusbiblioteket och restaurang Solsidan, ligger landstingets egen konsthall. Här visas under 2015 utvalda delar av landstingets konstsamling. Landstinget i Värmland har en gedigen konstsamling som till största delen är utplacerad i verksamheternas lokaler. För att tillgängliggöra fler delar av konstsamlingen och lyfta samtidskonsten, visar landstinget under 2015, i samarbete med Konstfrämjandet i Värmland, delar av samlingen i Konsthall Spisrummet.

Under 2015 får fem konstnärer i uppdrag att utifrån samlingen, kurera utställningar i hallen. Uppdragen kommer att ges till yrkesverksamma konstnärer som har anknytning till Värmland.”

Tidigare curatorer: Karin och Marc Broos, Bo Jonzon, Jörgen Svensson.

Länk till landstingets sida om Spisrummet här, där nedanstående text också är hämtad.

“Om Anna Lidberg

Anna Lidberg är född i Skoghall 1984 och bor idag i Stockholm. Hon är utbildad på Konstfack i Stockholm och på Chelsea College of Arts i London. I sina verk arbetar Lidberg med förhållandet mellan konst och allmänhet och testar däri samhälleliga och kulturella strukturer.  Hon fascineras av upprepningar, nostalgi och kollektiva arbetsprocesser – som inte minst syns i hennes briljanta arbete med Gallery 1:10, en utställningsyta i miniatyrformat.

På Kliniskt Träningscentrum (KTC) på Centralsjukhuset i Karlstad, har Lidberg gjort en installation som heter Utkast. Verket gjordes i nära samarbete med enhetschefen Anna Marklew och har till uppgift att gestalta KTCs vision. Verket är redan ett av landstingets mest älskade verk. “I den frysta situationen, monterad på KTCs vägg, bryter personen mot de strukturer hon förväntas förhålla sig till. Med sina pappersplan når hon bortom sin egen inramning. Planen i sin tur tilltar i storlek. Likt tankar och handlingar som tar spjärn, ges luft och tillåts bryta mot det förutbestämda.” (Citat Anna Lidberg)

Den 14 november – 17 januari deltar hon i utställningen Bortom det bedrägligt säkra, på Värmlands museum. I museiparken visas Lidbergs verk Tack mödrar det gjorde ni bra, som är ett hyllningsverk till en annan generations feminister. Verket citerar och svarar på uppmaningen i Margareta Garpe och Suzanne Ostens text till Befrielsen är nära (1974).

Anna Lidbergs arbeten och hennes sätt att resonera kring konst fascinerar mig. Jag träffade Anna första gången 2012 när jag arbetade i Kils kommun. Då anställde jag henne som projektledare/konstnärlig ledare, för föreningen Tomma Rums konstnärsvistelse i Kil, som sammanlagt 108 konstnärer från hela världen deltog i.

Värmland är ett län där konst och kultur har spelat en viktig roll genom historien. Idag tappar vi dessvärre duktiga och för länet betydelsefulla kreatörer till storstadsregionerna. När Anna Lidberg för några år sedan återvände till Värmland med sitt konstnärskap, blev det för den lilla kommunen Kil en avgörande vändning som också gav ekon och påverkade hela länet i positiv riktning. Med sitt unika och mångfacetterade konstnärskap är Lidberg, genom sin närvaro i Värmland, en inspiration för andra konstaktörer i länet. Lidberg har bidragit till att vi har fått flera konstnärer från länet att vilja återvända och konstnärer från övriga Sverige att bli nyfikna på Värmland. I min nuvarande roll som konstchef på Landstinget i Värmland, ser jag det som oerhört viktigt att denna positiva utveckling fortsätter. Det gäller att synliggöra och lyfta fram samtidskonsten i ljuset.

Anna Åberg, konstchef

Upprepad hängning av Lars Lerins Potatisupptagning

Anna Lidberg om sitt urval

Upprepningar och arbete, i konsten och av konstnären

Jag började arbetet med urvalet till Spisrummet genom att gå igenom arkivskåpet där diabilderna med samlingens dokumentation förvaras. Där ryms ca 16000 bilder, en kvarleva av ett system som blivit utbytt mot nyare digitala tekniker. Diabilden besitter en spänning, den bär på nostalgi och en idé om en ömsint visning som låter sig ta tid och vara lite krånglig. Den genomlysta bilden gör något särskilt med färgerna och känns van för mig som ofta arbetar med videoinstallationer och projektioner.

Det är speciellt att, med den bakgrunden, ta sig an en samling helt utan videoverk. I urvalet av verk till mitt Gallery 1:10 sätter jag ofta samman en blandning av just rörlig bild, objekt, installationer och bilder. Landstingets samlingar består till största delen av tvådimensionella bilder, utvalda för att fungera i de miljöer som Konstenheten arbetar med. Mitt intresse för tidsaspekt, bilder emellan, som återfinns i rörlig bild, har ändå smugit sig in i mitt urval i form av diabildspel, upprepningar och omtagningar i konstnärlig praktik.

Konstnärens arbete

I arkivskåpet hittade jag en serie diabilder som stack ut. De visar Ulla Viottis montering av sin gestaltning vid bassängen på Centralsjukhusets fysioterapimottagning,1983. Det kändes som en ynnest att få komma bakom kulisserna och se henne fysiskt arbeta med det verk som nu upptar lokalen. Jag hoppas att den projicerade bildvisning som jag har satt samman för Spisrummet ska kunna frambringa en liknande känsla hos besökaren. Jag intresserar mig för den konstnärliga praktik och process som gömmer sig bakom de färdiga verk som betraktaren möter. Det är också en av anledningarna till att det blir intressant att se så många exemplar av Lars Lerins grafiska tryck Potatisupptagning (1977), 27 stycken av upplagans 60 sitter uppradade på väggen i Spisrummet. Hans upprepade grafiska kopierande av motivet producerar, så klart, likadana bilder. Men skillnaderna finns där också, och avslöjar konstnären bakom den maskinella processen. Jag har valt att låta rama bilderna på ett sätt som dessutom avslöjar en del av deras fortsatta liv, efter deras tillkomst. Gulnade rutor och senare uppkomna skavanker vittnar om att de har använts, att de har hängt ute i Landstingets verksamhet. På olika platser som har lämnat spår i bilden och gjort dem mer olika varandra än de ursprungligen var. Jag kände igen bilden direkt när jag mötte den i konstförrådets arkivlådor. Den har använts mycket, hänger på många platser i landstingets lokaler och även jag har mött den i min kontakt med vården.

Upprepningar

Det kan verka underligt att välja att hänga upp 28 stycken exemplar av samma bild. För mig är det en logisk fortsättning på något som pågår i min egen praktik. Jag är förtjust i upprepningar och kopierande, i kopians försök att efterlikna originalet och i den specifika personlighet som kan uppstå i dess förfall. I Spisrummet visas en reproduktion av ett mitt egna verk “Håll om mig 100 gånger” som jag gjorde 2013 till Sannerudsskolan i Kil. I det har frasen “Håll om mig” gjutits, det gjutna objektet tagits form på och gjutits på nytt, i en lång process av kopierande av kopian. De första objekten har en skärpa och tydlighet, de allra sista är nästan oläsliga. Som en upprepad vädjan som förändras för varje gång den sägs, eller ett minne som påverkas av att minnas om, och om igen. Att ge en sådan uppmärksamhet till ett och samma motiv skapar en speciell relation till det. Och kanske är det också ett försök att visa vikten av det en uppehåller sig vid, gång på gång.

Jag undrar om Arvid Knöppel kände så i producerandet av sina djur. Att de var av allra största vikt, att uppmärksamheten han gav dem inte fick tas ifrån dem och att han fann något i dem, att återkomma till. Bland diabilderna har jag hittat mängder av grafik, teckningar och skulpturer där Knöppel har gestaltat lodjur, älg och björn. Och rådjur. Jag ömmar för Knöppels rådjur. Skrangliga men samtidigt starka och graciösa har de stått i landstingets miljöer och påmint om det som finns utanför huset, en bit in i skogen. I Rune Walls fall upprepas husen, de tydligt likadana och de som strävar efter att sticka ut bland sina likar.

Vad var det i blomsterarrangemangen som fick Maja Fjaestad att återkommande uppehålla sig vid dem? Till skillnad från många andra målningar som finns bevarade från Rackstadkolonins konstnärer är dessa i ett mindre format. De storslagna landskapen, de en ser på med lång blick och stora kroppsrörelser, har fått maka på sig till förmån för det som finns närmare. Det som kanske tittas på i pausen mellan andra sysslor, inte ovanligt för den tidens kvinnliga konstnärer som hade ansvar för hushåll och barn samtidigt som de banade väg för mig och min generation. Det är spekulationer, men så får hennes bilder mig att spekulera.

Jag kunde inte låta bli att låna in Sven Olov Ehréns bilder från sin plats på Grums vårdcentral. Jag lockas av motivens maskinella arbete, av de stora maskinerna och människorna som bemästrar dem. Och pappersrullarna. Jag vet att bilderna föreställer miljöer från bland annat Gruvön, men kanske är det för att jag kommer från Skoghall som jag tycker att de är attraktiva. Som något jag tidigt lärt mig att uppskatta, på samma sätt som jag nyfiket tittar på skildringen av Kf:s bageri. Bilder från arbete som det också kan vara, så vansinnigt olikt min arbetsdag men ändå med likheter. Upprepningarna igen; maskinen, processen och människan som styr den.

Mitt brokiga urval får ett lugn, och kanske ett slags sammanhållning av Hertha Hansons målning. Jag tycker mig se konstnärens arbete och strävan, hennes upprepningar och kompositionsfunderingar. Och sedan finns det något annat där, som pekar åt ett håll där jag lägger orden på hyllan och bara betraktar.”

November 24, 2015 | Categories: exhibition | Leave A Comment »

Reflect on you, video documentation

Here’s a video from Gallery 54 where one can see me and Tina Nykvist in action, setting up the exhibition. (In swedish)

June 8, 2015 | Categories: exhibition | Leave A Comment »

Artoteket Värmland i Forshaga

My work Fan, Anna. Vi var ju barn nyss? is exhibited in the traveling Artoteket Värmland, May 5th – June 18th.

Artotek Värmland is run by Konstfrämjandet Värmland.

The works can be borrowed from the lokal library. See catalouge here.

April 27, 2015 | Categories: exhibition | Leave A Comment »

Reflect on you

Reflect on you.

Anna Lidberg & Tina Nykvist

24/4 – 17/5 2015

Galleri 54, Kastellgatan 7, Göteborg

“Vi lärde känna varandra på Konstfacks institution för konst 2007. Tina var nära sin masterexamen och Anna hade just påbörjat sin kandidatutbildning. Vi upptäckte att vi, trots våra märkbart skilda personligheter, delade en likartad nyfikenhet. Sedan dess har vi haft ett ständigt pågående samtal och upptäckt oändligt många gemensamma beröringspunkter. Som intresset för förhållandet mellan rummet och videon, för besökarens/betraktarens/åskådarens/medskaparens position, för illusionen som verktyg och för massor av tekniknörderi. I den här utställningen sätts våra verk i dialog med varandra samt speglar utförande, intresse och innehåll.”

Gemensamt för Lidbergs och Nykvists praktiker är ett specifikt intresse för hur konsten och konstnären kan närma sig en betraktare. På Galleri 54 visas arbeten där det först är den oförmodade, kroppsliga, upplevelsen som påverkar betraktaren och därefter leder den vidare till tankegångar kring verkens innehåll. I deras videoinstallationer har mötet en tidsaspekt, och betraktarens kropp blir del i det filmiska arbetsflödet eller det visuella uttrycket.

April 17, 2015 | Categories: exhibition | Leave A Comment »

Exhibition at Gallery 54

On April 24th, Tina Nykvist and I will show together at Galleri 54 in Gothenburg. The exhibition is called I reflect on you and will stay open until 17th of May. More info on this soon.

Work and photo by Tina Nykvist

March 23, 2015 | Categories: exhibition | Leave A Comment »

Kunsthalle Linz + Anna Lidberg + FFAR

My work will be shown in Kunsthalle Linz as part of a collaboration that has been going on for some time. It will take place at Forum för arkitektur, FFAR, from 26th of February.

Here’s the press text:

KUNSTHALLE LINZ + ANNA LIDBERG + FFAR : LARGE SPACE IN TINY GALLERIES

Since it´s opening in 2012 an Austrian museum surprises onlookers with generous space offerings, friendly curators and flexible locations. What sounds like THE ideal gallery turns out to be a smart, artistic intervention. On February 26th, opening at 18:00, the Kunsthalle will team up with the FFAR –  forum för arkitektur in Stockholm, showing work of artist and miniature gallerist Anna Lidberg.

______________________________________

When attending an art gallery- opening, you probably expect the people to be nicely dressed, the artists to be arty, the art to be expensive. But most of all you expect the space to be – white, clean, modern – large enough to move around in, and probably not rolling towards you on a trolley. Yet, all of this will come true when you arrive at KUNSTHALLE LINZ´s first opening in Stockholm, even though the trolley is highly optional.

The key-point of this project, according to founders and curators of Kunsthalle Linz, is the factor of illusion. That´s why they built and „opened“ a miniature museum, but didnt tell anybody about it´s actual size. „So, it´s not about making miniatures of art and exhibiting them“, say curators Julia Hartig and Marie Therese Luger „its all about what space can actually be, how it can be used, how it should be used!“

„Disguised“ as the real deal, a huge museum, Luger & Hartig realized six shows at the Kunsthalle Linz, observing with amazement all the different reactions it got. „People coming to the openings were startled at first, but then they liked the gallery even more“, says Hartig about their first shows. „But we are always well aware of the fact, that irritation as a concept is not endless“, adds Luger. This is one of the reasons, KUNSTHALLE LINZ has teamed up with artist Anna Lidberg, as well as Stockholm´s forum för arkitektur, to put emphasis on certain matters of space, architecture and miniature.

The collaboration emphasizes on the different aspects of „space“ and „scale“ and how they are used individually by each contributor: „Every room, every space has it´s corners, it´s turns and cuts, it´s dualities. We must speak of light and shadow, interior and exterior, but we can never forget, these words leave the mouth easy.“, summarizes Luger their collaboration. „For us it is important to understand, how you enter a space and how you describe the things you experience in it. And this is, what we want our audience to experience as well, this is what we want our artists and our visitors to focus on. We want the Sculptors, filmmakers, painters and collectors to realize: This is a museum, this is your space. But it is also an entity. An entity that evaporates from object to subject, that changes its form, that presents itself, that integrates your art into the way it wants to be seen, that interacts, but also asks a lot of questions.“
A nourishing ground for this experiment is provided by the „forum för arkitektur“ in Stockholm. A project like KUNSTHALLE LINZ suits the
forum´s goal of making architecture and other disciplines meet and develop new spaces and structures.

Bringing the KUNSTHALLE LINZ to other countries, moving it around, is vital for exploring these aspects. Mainly because it decentralizes views and integrates space that would otherwise not be available. During KUNSTHALLE LINZ´s stay in Stockholm, this experience is offered to Artist Anna Lidberg, born in Skoghall, now living and working in Stockholm. The Konstfack Graduate herself has experience with rather small galleries: since 2006 she has successfully been running „Gallery 1:10, presenting art in miniature versions on mobile levels of a typical dollhouse. Of course, this project was the initializing factor for Anna Lidberg and Luger & Hartig to get in contact with each other, but  Lidberg´s work should not be reduced to „just“ the miniature art gallery, making her a like – minded fellow: What will be even more interesting to see at the show in Sweden will be her use of size in comparison to power. A theme that keeps popping up in her work quite prominently, for example in the multimedia installation „ The Copier“.  It will be interesting to see, how such an artist, experienced with miniature art but also art in public space, will behave, connect and expand throughout being shown at a miniature gallery herself. This incorporates a META- aspect, gladly taken and worked with by the team of KUNSTHALLE LINZ. It is an arrow, landing a bulls- eye at the dartboard of decentralized space, perpetuated by the idea of spatial flexibility: In co-operation with their native city of Linz / Austria, the curators have initiated a wormhole-experiment –  Every show and opening, held at the KUNSTHALLE LINZ abroad, will be live-broadcast to Linz, where parallel events and  public viewings are being organized. This may not be an interstellar wormhole yet, but for now it makes a trolley wonderfully unnecessary.

WWW.KUNSTHALLELINZ.TUMBLR.COM
WWW.FACEBOOK.COM/KUNSTHALLELINZ
WWW.FFAR.SE
WWW.ANNALIDBERG.COM

CONTACT: kunsthalle-linz@gmx.at
TEXT: Marie Therese Luger

Facebook event here, very welcome.

February 13, 2015 | Categories: exhibition | Leave A Comment »