Kulturstipendium
I’ve been awarded a grant from Svenska Kyrkan and I’m very happy about it. (The following, including motivation will be in swedish.)Jag har fått Svenska Kyrkans kulturstipendium 2017, för att utveckla och arbeta med Utsikter mot undergången. Tack!
Från https://www.svenskakyrkan.se/de-far-svenska-kyrkans-kulturstipendium-2017 :
2017 års mottagare av Svenska kyrkans kulturstipendium
Motivering:
Utsikter mot undergången, Anna Lidberg
Anna Lidberg visar i sitt konstnärskap ett genuint intresse för det kollektiva både som arbetsmetod och tematik. Detta socialt utåtriktade förhållningssätt får också utgöra en fond mot personliga undersökningar av känslor och upplevelser. Svenska kyrkans kulturstipendium 2017 tilldelas Anna Lidberg för genomförandet av projektet “Utsikter mot undergången”. Vad händer oss människor när vi ställs inför katastrofer, hur hittar vi vägen mellan tillstånd av skräck och motivation? I en serie av installationer vill Lidberg pröva hur existentiell rädsla kan gestaltas och hur/om vi kan förbereda oss: materiellt – samhälleligt – själsligt.
Anna Lidberg, har en masterexamen från Konstfack. Hon bor och arbetar i Stockholm och Värmland. I sitt konstnärskap rör hon sig mellan olika medier och metoder, ofta i form av rumsliga installationer med inslag av videoprojektioner. Utmärkande är en ambition att undersöka hur konsten kan synliggöra samhälleliga och kulturella strukturer, inte bara i sina faktiska konstnärliga gestaltningar utan också i rollen som projektledare och curator. Lidberg har en uttalad strävan att närma sig en publik bortanför den mer kulturvana och att undersöka förutsättningar för hur konst kan visas. Genomgående märks intresset för hur vi som betraktare får ta del av verken och på vilket sätt även detta har med maktförhållanden att göra. I Gallery 1:10 ställer hon ut andra konstnärers verk i miniatyrformat, dockskåpsstorlek, och betraktaren bjuds in till samtal om konstens och konstnärers villkor.
Scenkonst: Lena Einhorn och Anette Sallmander – Moderland
Bildkonst: Anna Lidberg – Utsikter mot undergången
Film: Victor Lindgren –Till drömmarnas land
Litteratur: Christina Ouzounidis – Hemlöshetens tillhörighet
Musik: Anne Sörman och Mauro Godoy Villalobos – Varifrån kommer du och vart är du på väg?
Intresset i år var rekordstort med 475 ansökningar. Fem projekt får dela på stipendiesumman 500 000 kronor. Stipendierna delas ut under kyrkomötets andra session i november.
Mossans Marknad
Gallery 1:10 medverkar på Mossans Marknad.
www.mossansmarknad.se
Lördag kl. 11-19
30 september 2017
Malmvägen/Lagerhusgränd i Värtahamnen, Stockholm
Mossans marknad är ett nytt äventyr av Mossutställningar där en publik kan tillgodogöra sig konst i direkt möte med konstnären. Ta med dig din plan till arkitekten, köp en konstlott, extrahera ditt DNA och stoppa i fickan, gör blomgodis, ta en dans med koreografen, dröm med stadsplaneraren, dekonstruera med teoretiker, ät sjögräs med kocken, gå på skattjakt, få nya fräknar, lär dig kryptera, väv en vägg, laga din sak.
Mossans marknad laborerar med marknaden som form på en ödemark i Värtahamnen utanför vårt stora studiokomplex. Här återvinns idén om agoran – en mötesplats för handel och underhållning men också för debatt, reparation och för lärande. Här får publiken chans att vara i direkt förhandling med konstnären.
Utsikter mot Undergången – Dalslands Konstmuseum
Dalslands Konstmuseum.
23 september–19 november, Välkommen på vernissage 23 September, mer info här.
Övre utställningshallen: Anna Lidberg – Utsikter mot undergången,
Nedre utställningshallen: Rickard Lindqvist, Galleriet: Henrik Persson
Utsikter mot Undergången
En utställning med ett flertal miniatyrinstallationer av diorama-karaktär.
Ljus, ljud, video och objekt. Ljudspår av Jon Ekström.
Jag gör en ansats att tänka på undergången. På hur tanken på katastrofer, de som syns i rubriker såväl som de personliga kan lamslå eller uppmana till motstånd. Hur vi ska hitta vägen mellan olika tillstånden av skräck och motivation. Hur kan jag tala om orosmoment utan att vara för likgiltig, naiv, alarmistisk eller populistisk? Jag har landat i att försöka känna på själva rädslan i att benämna något som kanske inte kommer hända. Hur den ska kunna hanteras, och gestaltas. Jag försöker, med installationsserien Utsikter mot undergången.
Till de enskilda installationernas namn väljer jag bland rädslor jag själv känt, funderat över eller inte vågat tänka på. Situationer som kan innebära slutet för världen som jag känner den, för mina medmänniskor eller för mig och personer som står mig nära. De innebär för- ändringar som är plågsamma att föreställa sig. Bland installationernas individuella titlar finns Klimatkatastrof, Fascism och Antibiotika- resistens men också Ensamhet och Demens. Beredskapsplaner och förebyggande arbete fascinerar mig. Jag har en vilja att förbereda mig för situationer som kan tänkas uppkomma. Det kan vara förberedelser som är materiella, samhälleliga och kollektiva eller som här, emotionella och själsliga.
I installationerna eftersträvas en stämning, av något stillsamt vackert, harmoniskt och ödesmättat. Olika ljuskällor riktas mot föremål och scenografier, vars skuggor skapar horisonter. Med igenkännbara former från svenska skogar och landskap. Ett bildspråk som ibland rövas bort av nationalistiska viljor, där oron för det hotfulla bakom horisonten riktas mot främlingen. Vyerna i installationerna inspireras av, men skiljer sig från, hur post-apokalyps brukar porträtteras. Det finns inga ruiner från mänskligt liv, inga tecken på en strid. Kanske för att civilisationen inte ligger i ruiner. Eller för att bilden endast är ett utsnitt från skogen bredvid tätorten och därmed inte avslöjar vilket skick civilisationen befinner sig i. Kanske kommer tallens siluett att se ut som den gjorde, kanske har undergången redan inträffat. Installationerna kan också vara gestaltningar av den utsikt en människa blickat ut över under sina oroliga funderingar. De är en helhet som består av blandningar av efteråt och innan, av scenen och kulisserna, av föreställningar och utsikter.
Anna Lidberg
Bästa Biennalen, Lund
21 okt. – 5 nov. 2017
Installationer i stadsrummet,
Anna Lidberg & Elin Magnusson
I samarbete med Lunds Konsthall, Skissernas Museum och Kulturhuset Stenkrossen.
Foto: Emma Krantz/Skissernas Museum
Gallery 1:10 in Musikhjälpen
Gallery 1:10 is participating in Musikhjälpen on Friday December 16, at around 09:30-12:00. Listen to it on the radio, or see it live online. (Link)
For this, Gallery 1:10 invited artists Anna Nordström, Cecilia Hultman, Henrik Franklin, Tina Nykvist and Elin Magnusson, who have donated works for the show. The object itself, containing the artists works, will be donated to Musikhjälpen and auctioned off. Help us raise money for Musikhjälpen to help children in war-torn areas to be able to get an education.
Kulturnyheterna
I was asked by Kulturnyheterna to comment on Anonymouse’s miniature restaurant. And also to discuss miniature in the arts in general, and my own experiences on the subject. Article and clip from the broadcast in swedish here.
Små saker med stor effekt
Allmänhetens ögon har fallit på miniatyrkonsten efter att en liten musrestaurang slog upp dörrarna på Bergsgatan i Malmö. Men vad är det som lockar oss mot de små sakerna? Kulturnyheterna träffade en miniatyrkonstnär som ägnar sig åt konst i det lilla formatet för att höra hennes teori.
Konstnären Anna Lidberg har under de senaste tio åren ägnat åt konst i miniatyrformat. Genom hennes Galleri 1:10 samarbetar hon med andra konstnärer och skapar utställningar i liten skala. I ett mobilt dockskåp ställer olika konstnärer ut tavlor, videokonst och skapar installationer som får åskådaren att luta sig närmare.
– Jag ser miniatyrformen som ett sätt att kommunicera med människor som kanske tycker att det är obekvämt att gå in i konsthallar och gallerier. Jag försöker tänka på hur människor kan röra sig i rummet och vilken koreografi det är när man tittar på konst i stora rum, säger Anna Lidberg.
Musrestaurangen har fått eget liv
Konst i centimeterform kan också vara en ingång att locka till sig allmänhetens blickar. Nötbutiken och restaurangen för möss i Malmö blev snabbt en hit med många förbipasserande som stannar upp. Detta fenomen är något som lokala aktörer har tagit vara på. Under helgen användes exempelvis en del av utrymmet för en pytteliten affisch som annonserade för en kommande klubbkväll och en foodtruck skapade en egen miniatyrversion av sin bil.
– Det är så nära verkligheten, men det är en översättning med en liten förskjutning. Det är också något som kan vara en ren maktrelation. Att man känner sig stor och mäktig i jämförelse med det lilla. Det är något som man kan använda sig av. Man lockar till sig folk för att sedan prata om något annat ämne. Exempelvis ett ämne som kan vara laddat.
”Anspelar på något intimt”
En vanlig reaktion när det kommer till små ting är att tycka att de är gulliga, men Anna Lidberg anser inte att pyttesaker är automatiskt söta. Däremot tror hon att vi kan känna en större närhet till de små än till de enorma verken.
– Jag tror att de stora tingen anspelar på de monumentala som vi är vana vid som stater och organisationer som har möjlighet att bestämma. Man får känslan av en röst ovanifrån i makthierarkin. Men miniatyrer anspelar på något som är ganska intimt och nära. Många har det som hobbyerfarenhet, eller har erfarenhet av att ha lekt med dockskåp, säger Anna Lidberg.
Men när det kommer till den nämnda konstformen kan också fascinationen för de små sakerna på sätt och vis ställa sig i vägen för konsten.
– Folk blir fascinerade av just miniatyren, men om man vill kommunicera något utöver det kan det hända att åskådaren fastnar vid fascinationen. Men det tror jag inte är dåligt, fascinationen är en upplevelse som man också ska värdera högt, säger Anna Lidberg.
Gallery 1:10 on instagram
So, I finally made an instagram profile for Gallery 1:10. Find it, and follow it here.
Tack mödrar det gjorde ni bra – Konst i vardagen
One of Tack mödrar det gjorde ni bra (roughly translated: Thank you mothers, you did well) in miniature edition is part of the exhibition “Konst i vardagen” at Konstfrämjandet Skåne, Malmö. Follow this link for more information. The exhibition is from 12th of August until 27th of October, 2016.
Medverkan i Multipel 2016 på Galleri Ping-Pong
Jag medverkar med två verk, Tack mödrar det gjorde ni bra (i minatyrversion) samt The Copier 1:9, i Multipel.nu. De visar dem och de andra nya tillskotten i en utställning på Galleri Ping Pong i Malmö, 1-12/6 2016.
Hämtat från multipel.nu: “Med fotografi, 3-dimensionella utskrifter, skulptur, objekt och film visas en otrolig bredd hos konstnärer och fotografer som är medlemmar i Mediaverkstaden Skåne. Ett flertal av de produktioner som görs i Skåne kan sägas ha någon del av sin produktion hos Mediaverkstaden allt från förproduktion till produktion och efterbearbetning och ibland hela processen. Ett smakprov av detta kan man under utställningsveckan beskåda när Mediaverkstaden gästar Galleri Ping-Pong.
För att mjuka upp kommunikationskanalerna inför sommaren bjuder dessutom Multipel.nu in till Multipel 2016 under utställningen. Multipel.nu är ett webbgalleri, en distributions- och marknadsföringskanal för konstmultiplar samt ett diskussionsforum för denna konstform. Multipel.nu samarbetar med en mängd kulturinstitutioner runt om i Skåne samt driver Konstautomaten.
Multipel.nu öppnade våren 2012 ett webbgalleri, ett samtidskonstarkiv, ett diskussionsforum och en webbutik för genren multiplar. Att definiera det spännande konstbegreppet multipel är inte helt lätt. Den definition vi utgått ifrån är att en multipel är ett föremål som är ett signerat konstverk, har ett pris mellan 50 kronor och 5000 kronor, har en upplaga om minst 2 och högst 500 exemplar och inte har en förlaga eller annat fysiskt original. Vid sidan om att vara baserad på webben också ett mobilt galleri som gästar olika konstinstitutioner och icke-traditionella konstarenor. Vi vill öppna nya vägar för innovativ exponering av konst i samhället och erbjuda ett utbud av originalkonst som är ekonomiskt överkomlig för en konstintresserad allmänhet.
Mediaverkstaden Skåne är en kollektivverkstad för digitala resurser i Malmö för fotografer, illustratörer, konstnärer, kulturtidskrifter och småförlag. Mediaverkstaden drivs med stöd av Kulturrådet, Region Skåne och Malmö stad.”
Öppettider:
Onsdag 1 juni kvällsvernissage: kl 18 till 21. Torsdag 2 juni till fredag 3 juni: kl 12 till 17. Lördag 4 juni till söndag 5 juni: kl 12 till 16. Tisdag 7 juni till fredag 10 juni: kl 12 till 17. Lördag 11 juni till söndag 12 juni: kl 12 till 16
Galleri Ping-Pong, Stora Nygatan 4 i Malmö
Gallery 1:10, Nya Operationshuset i Karlstad.
19 februari öppnar Hus 60, det nya operationshuset på Centralsjukhuset i Karlstad. Med det invigs också min offentliga gestaltning, där jag fått i uppdrag att producera ett permanent Gallery 1:10 för platsen.
“Anna Lidbergs Gallery 1:10 visar:
Tillstånd
Med Jwan Yosef, Tina Nykvist, Henrik Franklin, Ida-Lovisa Rudolfsson, Johan Thurfjell och Cecilia Hultman.
I Gallery 1:10 har Anna Lidberg sedan 2006 satt samman utställningar i samarbete med inbjudna konstnärer, vilkas verk översatts till miniatyrskala. Galleriet uppmuntrar till ett nära betraktande, där blicken vandrar och rör sig mer än kroppen och där föreställningsförmågan får förtur.
Till operationshuset har Lidberg valt att lyfta fram några för galleriet återkommande konstnärer och arbeten som visats tidigare, i blandning med nya verk. Sammansatta bildar de en stillsam rörelse. Olika tillstånd som ger plats för tankar.”
Länkar till medverkande konstnärer: Jwan Yosef, Tina Nykvist, Henrik Franklin, Ida-Lovisa Rudolfsson, Johan Thurfjell och Cecilia Hultman.
Konsthall Spisrummet
Foto: Jens Magnusson
3 december – 31 januari: Curator Anna Lidberg.
“På Centralsjukhuset i Karlstad, invid sjukhusbiblioteket och restaurang Solsidan, ligger landstingets egen konsthall. Här visas under 2015 utvalda delar av landstingets konstsamling. Landstinget i Värmland har en gedigen konstsamling som till största delen är utplacerad i verksamheternas lokaler. För att tillgängliggöra fler delar av konstsamlingen och lyfta samtidskonsten, visar landstinget under 2015, i samarbete med Konstfrämjandet i Värmland, delar av samlingen i Konsthall Spisrummet.
Under 2015 får fem konstnärer i uppdrag att utifrån samlingen, kurera utställningar i hallen. Uppdragen kommer att ges till yrkesverksamma konstnärer som har anknytning till Värmland.”
Tidigare curatorer: Karin och Marc Broos, Bo Jonzon, Jörgen Svensson.
Länk till landstingets sida om Spisrummet här, där nedanstående text också är hämtad.
“Om Anna Lidberg
Anna Lidberg är född i Skoghall 1984 och bor idag i Stockholm. Hon är utbildad på Konstfack i Stockholm och på Chelsea College of Arts i London. I sina verk arbetar Lidberg med förhållandet mellan konst och allmänhet och testar däri samhälleliga och kulturella strukturer. Hon fascineras av upprepningar, nostalgi och kollektiva arbetsprocesser – som inte minst syns i hennes briljanta arbete med Gallery 1:10, en utställningsyta i miniatyrformat.
På Kliniskt Träningscentrum (KTC) på Centralsjukhuset i Karlstad, har Lidberg gjort en installation som heter Utkast. Verket gjordes i nära samarbete med enhetschefen Anna Marklew och har till uppgift att gestalta KTCs vision. Verket är redan ett av landstingets mest älskade verk. “I den frysta situationen, monterad på KTCs vägg, bryter personen mot de strukturer hon förväntas förhålla sig till. Med sina pappersplan når hon bortom sin egen inramning. Planen i sin tur tilltar i storlek. Likt tankar och handlingar som tar spjärn, ges luft och tillåts bryta mot det förutbestämda.” (Citat Anna Lidberg)
Den 14 november – 17 januari deltar hon i utställningen Bortom det bedrägligt säkra, på Värmlands museum. I museiparken visas Lidbergs verk Tack mödrar det gjorde ni bra, som är ett hyllningsverk till en annan generations feminister. Verket citerar och svarar på uppmaningen i Margareta Garpe och Suzanne Ostens text till Befrielsen är nära (1974).
Anna Lidbergs arbeten och hennes sätt att resonera kring konst fascinerar mig. Jag träffade Anna första gången 2012 när jag arbetade i Kils kommun. Då anställde jag henne som projektledare/konstnärlig ledare, för föreningen Tomma Rums konstnärsvistelse i Kil, som sammanlagt 108 konstnärer från hela världen deltog i.
Värmland är ett län där konst och kultur har spelat en viktig roll genom historien. Idag tappar vi dessvärre duktiga och för länet betydelsefulla kreatörer till storstadsregionerna. När Anna Lidberg för några år sedan återvände till Värmland med sitt konstnärskap, blev det för den lilla kommunen Kil en avgörande vändning som också gav ekon och påverkade hela länet i positiv riktning. Med sitt unika och mångfacetterade konstnärskap är Lidberg, genom sin närvaro i Värmland, en inspiration för andra konstaktörer i länet. Lidberg har bidragit till att vi har fått flera konstnärer från länet att vilja återvända och konstnärer från övriga Sverige att bli nyfikna på Värmland. I min nuvarande roll som konstchef på Landstinget i Värmland, ser jag det som oerhört viktigt att denna positiva utveckling fortsätter. Det gäller att synliggöra och lyfta fram samtidskonsten i ljuset.
Anna Åberg, konstchef
Upprepad hängning av Lars Lerins Potatisupptagning
Anna Lidberg om sitt urval
Upprepningar och arbete, i konsten och av konstnären
Jag började arbetet med urvalet till Spisrummet genom att gå igenom arkivskåpet där diabilderna med samlingens dokumentation förvaras. Där ryms ca 16000 bilder, en kvarleva av ett system som blivit utbytt mot nyare digitala tekniker. Diabilden besitter en spänning, den bär på nostalgi och en idé om en ömsint visning som låter sig ta tid och vara lite krånglig. Den genomlysta bilden gör något särskilt med färgerna och känns van för mig som ofta arbetar med videoinstallationer och projektioner.
Det är speciellt att, med den bakgrunden, ta sig an en samling helt utan videoverk. I urvalet av verk till mitt Gallery 1:10 sätter jag ofta samman en blandning av just rörlig bild, objekt, installationer och bilder. Landstingets samlingar består till största delen av tvådimensionella bilder, utvalda för att fungera i de miljöer som Konstenheten arbetar med. Mitt intresse för tidsaspekt, bilder emellan, som återfinns i rörlig bild, har ändå smugit sig in i mitt urval i form av diabildspel, upprepningar och omtagningar i konstnärlig praktik.
Konstnärens arbete
I arkivskåpet hittade jag en serie diabilder som stack ut. De visar Ulla Viottis montering av sin gestaltning vid bassängen på Centralsjukhusets fysioterapimottagning,1983. Det kändes som en ynnest att få komma bakom kulisserna och se henne fysiskt arbeta med det verk som nu upptar lokalen. Jag hoppas att den projicerade bildvisning som jag har satt samman för Spisrummet ska kunna frambringa en liknande känsla hos besökaren. Jag intresserar mig för den konstnärliga praktik och process som gömmer sig bakom de färdiga verk som betraktaren möter. Det är också en av anledningarna till att det blir intressant att se så många exemplar av Lars Lerins grafiska tryck Potatisupptagning (1977), 27 stycken av upplagans 60 sitter uppradade på väggen i Spisrummet. Hans upprepade grafiska kopierande av motivet producerar, så klart, likadana bilder. Men skillnaderna finns där också, och avslöjar konstnären bakom den maskinella processen. Jag har valt att låta rama bilderna på ett sätt som dessutom avslöjar en del av deras fortsatta liv, efter deras tillkomst. Gulnade rutor och senare uppkomna skavanker vittnar om att de har använts, att de har hängt ute i Landstingets verksamhet. På olika platser som har lämnat spår i bilden och gjort dem mer olika varandra än de ursprungligen var. Jag kände igen bilden direkt när jag mötte den i konstförrådets arkivlådor. Den har använts mycket, hänger på många platser i landstingets lokaler och även jag har mött den i min kontakt med vården.
Upprepningar
Det kan verka underligt att välja att hänga upp 28 stycken exemplar av samma bild. För mig är det en logisk fortsättning på något som pågår i min egen praktik. Jag är förtjust i upprepningar och kopierande, i kopians försök att efterlikna originalet och i den specifika personlighet som kan uppstå i dess förfall. I Spisrummet visas en reproduktion av ett mitt egna verk “Håll om mig 100 gånger” som jag gjorde 2013 till Sannerudsskolan i Kil. I det har frasen “Håll om mig” gjutits, det gjutna objektet tagits form på och gjutits på nytt, i en lång process av kopierande av kopian. De första objekten har en skärpa och tydlighet, de allra sista är nästan oläsliga. Som en upprepad vädjan som förändras för varje gång den sägs, eller ett minne som påverkas av att minnas om, och om igen. Att ge en sådan uppmärksamhet till ett och samma motiv skapar en speciell relation till det. Och kanske är det också ett försök att visa vikten av det en uppehåller sig vid, gång på gång.
Jag undrar om Arvid Knöppel kände så i producerandet av sina djur. Att de var av allra största vikt, att uppmärksamheten han gav dem inte fick tas ifrån dem och att han fann något i dem, att återkomma till. Bland diabilderna har jag hittat mängder av grafik, teckningar och skulpturer där Knöppel har gestaltat lodjur, älg och björn. Och rådjur. Jag ömmar för Knöppels rådjur. Skrangliga men samtidigt starka och graciösa har de stått i landstingets miljöer och påmint om det som finns utanför huset, en bit in i skogen. I Rune Walls fall upprepas husen, de tydligt likadana och de som strävar efter att sticka ut bland sina likar.
Vad var det i blomsterarrangemangen som fick Maja Fjaestad att återkommande uppehålla sig vid dem? Till skillnad från många andra målningar som finns bevarade från Rackstadkolonins konstnärer är dessa i ett mindre format. De storslagna landskapen, de en ser på med lång blick och stora kroppsrörelser, har fått maka på sig till förmån för det som finns närmare. Det som kanske tittas på i pausen mellan andra sysslor, inte ovanligt för den tidens kvinnliga konstnärer som hade ansvar för hushåll och barn samtidigt som de banade väg för mig och min generation. Det är spekulationer, men så får hennes bilder mig att spekulera.
Jag kunde inte låta bli att låna in Sven Olov Ehréns bilder från sin plats på Grums vårdcentral. Jag lockas av motivens maskinella arbete, av de stora maskinerna och människorna som bemästrar dem. Och pappersrullarna. Jag vet att bilderna föreställer miljöer från bland annat Gruvön, men kanske är det för att jag kommer från Skoghall som jag tycker att de är attraktiva. Som något jag tidigt lärt mig att uppskatta, på samma sätt som jag nyfiket tittar på skildringen av Kf:s bageri. Bilder från arbete som det också kan vara, så vansinnigt olikt min arbetsdag men ändå med likheter. Upprepningarna igen; maskinen, processen och människan som styr den.
Mitt brokiga urval får ett lugn, och kanske ett slags sammanhållning av Hertha Hansons målning. Jag tycker mig se konstnärens arbete och strävan, hennes upprepningar och kompositionsfunderingar. Och sedan finns det något annat där, som pekar åt ett håll där jag lägger orden på hyllan och bara betraktar.”
English summary: Im invited to curate a show in Konsthall Spisrummet, based on the art collections of Landstinget in Värmland. The show is open December 3 to January 31.
Bortom det bedrägligt säkra
På Värmlands museum 14 nov 2015 – 16 jan 2016
Vilda Kvist, Anna Lidberg, Elin Magnusson och Tina Nykvist
Med ett finjusterat användande av dramatiska gester och naturromantik uppstår en dynamik och dialog mellan konstverken i utställningen “Bortom det bedrägligt säkra”. Vilda Kvist, Anna Lidberg, Elin Magnusson och Tina Nykvist flyttade sommaren 2013 sin arbetsplats till Kil och konstnärsvistelsen Station. I deras arbeten finns spår av den gemensamma vistelsen. Börjar du rota hittar du höga träd, en vit kalv, bortskriven kärlek och mörka vatten. Nu visar de en gemensam utställning på Värmlands museum, med verk som utan Värmland inte hade sett ut så här.
English summary: Upcoming exhibition at Värmlands museum, nov 14 2015 – jan 16 2016. With Vilda Kvist, Anna Lidberg, Elin Magnusson and Tina Nykvist.
Stockholm Music & Arts
During August 1-2nd, my new work Tack mödrar det gjorde ni bra will be shown at Stockholm Music & Arts. It will be placed utdoors, by the water, at Skeppsholmen. More info on the festival here
Reflect on you, video documentation
Here’s a video from Gallery 54 where one can see me and Tina Nykvist in action, setting up the exhibition. (In swedish)
Official opening of KTC and my public comission Utkast
My new work Utkast, a public comission for a hospital in Karlstad, met the visitors when KTC opened it’s doors on April 29th.
Artoteket Värmland i Forshaga
My work Fan, Anna. Vi var ju barn nyss? is exhibited in the traveling Artoteket Värmland, May 5th – June 18th.
Artotek Värmland is run by Konstfrämjandet Värmland.
The works can be borrowed from the lokal library. See catalouge here.
Reflect on you
Reflect on you.
Anna Lidberg & Tina Nykvist
24/4 – 17/5 2015
Galleri 54, Kastellgatan 7, Göteborg
“Vi lärde känna varandra på Konstfacks institution för konst 2007. Tina var nära sin masterexamen och Anna hade just påbörjat sin kandidatutbildning. Vi upptäckte att vi, trots våra märkbart skilda personligheter, delade en likartad nyfikenhet. Sedan dess har vi haft ett ständigt pågående samtal och upptäckt oändligt många gemensamma beröringspunkter. Som intresset för förhållandet mellan rummet och videon, för besökarens/betraktarens/åskådarens/medskaparens position, för illusionen som verktyg och för massor av tekniknörderi. I den här utställningen sätts våra verk i dialog med varandra samt speglar utförande, intresse och innehåll.”
Gemensamt för Lidbergs och Nykvists praktiker är ett specifikt intresse för hur konsten och konstnären kan närma sig en betraktare. På Galleri 54 visas arbeten där det först är den oförmodade, kroppsliga, upplevelsen som påverkar betraktaren och därefter leder den vidare till tankegångar kring verkens innehåll. I deras videoinstallationer har mötet en tidsaspekt, och betraktarens kropp blir del i det filmiska arbetsflödet eller det visuella uttrycket.
Exhibition at Gallery 54
On April 24th, Tina Nykvist and I will show together at Galleri 54 in Gothenburg. The exhibition is called I reflect on you and will stay open until 17th of May. More info on this soon.
Work and photo by Tina Nykvist
Kunsthalle Linz + Anna Lidberg + FFAR
My work will be shown in Kunsthalle Linz as part of a collaboration that has been going on for some time. It will take place at Forum för arkitektur, FFAR, from 26th of February.
Here’s the press text:
KUNSTHALLE LINZ + ANNA LIDBERG + FFAR : LARGE SPACE IN TINY GALLERIES
Since it´s opening in 2012 an Austrian museum surprises onlookers with generous space offerings, friendly curators and flexible locations. What sounds like THE ideal gallery turns out to be a smart, artistic intervention. On February 26th, opening at 18:00, the Kunsthalle will team up with the FFAR – forum för arkitektur in Stockholm, showing work of artist and miniature gallerist Anna Lidberg.
______________________________________
When attending an art gallery- opening, you probably expect the people to be nicely dressed, the artists to be arty, the art to be expensive. But most of all you expect the space to be – white, clean, modern – large enough to move around in, and probably not rolling towards you on a trolley. Yet, all of this will come true when you arrive at KUNSTHALLE LINZ´s first opening in Stockholm, even though the trolley is highly optional.
The key-point of this project, according to founders and curators of Kunsthalle Linz, is the factor of illusion. That´s why they built and „opened“ a miniature museum, but didnt tell anybody about it´s actual size. „So, it´s not about making miniatures of art and exhibiting them“, say curators Julia Hartig and Marie Therese Luger „its all about what space can actually be, how it can be used, how it should be used!“
„Disguised“ as the real deal, a huge museum, Luger & Hartig realized six shows at the Kunsthalle Linz, observing with amazement all the different reactions it got. „People coming to the openings were startled at first, but then they liked the gallery even more“, says Hartig about their first shows. „But we are always well aware of the fact, that irritation as a concept is not endless“, adds Luger. This is one of the reasons, KUNSTHALLE LINZ has teamed up with artist Anna Lidberg, as well as Stockholm´s forum för arkitektur, to put emphasis on certain matters of space, architecture and miniature.
The collaboration emphasizes on the different aspects of „space“ and „scale“ and how they are used individually by each contributor: „Every room, every space has it´s corners, it´s turns and cuts, it´s dualities. We must speak of light and shadow, interior and exterior, but we can never forget, these words leave the mouth easy.“, summarizes Luger their collaboration. „For us it is important to understand, how you enter a space and how you describe the things you experience in it. And this is, what we want our audience to experience as well, this is what we want our artists and our visitors to focus on. We want the Sculptors, filmmakers, painters and collectors to realize: This is a museum, this is your space. But it is also an entity. An entity that evaporates from object to subject, that changes its form, that presents itself, that integrates your art into the way it wants to be seen, that interacts, but also asks a lot of questions.“
A nourishing ground for this experiment is provided by the „forum för arkitektur“ in Stockholm. A project like KUNSTHALLE LINZ suits the
forum´s goal of making architecture and other disciplines meet and develop new spaces and structures.
Bringing the KUNSTHALLE LINZ to other countries, moving it around, is vital for exploring these aspects. Mainly because it decentralizes views and integrates space that would otherwise not be available. During KUNSTHALLE LINZ´s stay in Stockholm, this experience is offered to Artist Anna Lidberg, born in Skoghall, now living and working in Stockholm. The Konstfack Graduate herself has experience with rather small galleries: since 2006 she has successfully been running „Gallery 1:10, presenting art in miniature versions on mobile levels of a typical dollhouse. Of course, this project was the initializing factor for Anna Lidberg and Luger & Hartig to get in contact with each other, but Lidberg´s work should not be reduced to „just“ the miniature art gallery, making her a like – minded fellow: What will be even more interesting to see at the show in Sweden will be her use of size in comparison to power. A theme that keeps popping up in her work quite prominently, for example in the multimedia installation „ The Copier“. It will be interesting to see, how such an artist, experienced with miniature art but also art in public space, will behave, connect and expand throughout being shown at a miniature gallery herself. This incorporates a META- aspect, gladly taken and worked with by the team of KUNSTHALLE LINZ. It is an arrow, landing a bulls- eye at the dartboard of decentralized space, perpetuated by the idea of spatial flexibility: In co-operation with their native city of Linz / Austria, the curators have initiated a wormhole-experiment – Every show and opening, held at the KUNSTHALLE LINZ abroad, will be live-broadcast to Linz, where parallel events and public viewings are being organized. This may not be an interstellar wormhole yet, but for now it makes a trolley wonderfully unnecessary.
WWW.KUNSTHALLELINZ.TUMBLR.COM
WWW.FACEBOOK.COM/KUNSTHALLELINZ
WWW.FFAR.SE
WWW.ANNALIDBERG.COM
CONTACT: kunsthalle-linz@gmx.at
TEXT: Marie Therese Luger
Facebook event here, very welcome.
Cirkelstudien (The Circle Study)
I’m showing new work in a group show called Cirkelstudien (The Circle Study) at ABF-huset, Sveavägen, Stockholm. 29 Jan – 22 Feb. My work Och gnistorna från er får mig att brinna is a collaboration with my mother, Barbro Lindahl. The opening is between 5pm and 8pm on the 29th. Cirkelstudien is an initiative by ABF Stockholm, Konstfrämjandet and Konstfack. Facebookevent here.
Some info (in swedish) from ABFs web page:
Utställningen Cirkelstudien i ABF-huset är inspirerad av folkrörelsernas bildningsarbete där studiecirkeln har en central roll. De medverkande konstnärerna har studerat på masterprogrammet Konst i offentligheten på Konstfack. På olika sätt har de använt sig av ABF-husets historia och utvecklat verk i dialog med husets väggar och människor.
Medverkande konstnärer: Nicholas Bates, Fredrik Bjernelind, Harpa Dögg Kjartansdóttir, Cecilia Hultman, Joel Hurlburt, Anna Ihle, Vilda Kvist, Anna Lidberg, Emil Magnúsarson Borhammar, Agnes Mohlin, Gustaf Nygren, Johan Stenström och Kolbrún Ýr Einarsdóttir
Om Och gnistorna från er får mig att brinna:
Broderade citat på bonader, tillägnade för oss viktiga kollegor och vänner inom våra respektive yrkesområden.
För projektet har vi lyft fram och belyst det undanskymda Moa Martinsons rum i ABF-huset, förändrat dess användningsområde samt märkt ut det med skylt.
Att ensligt sträva efter något är svårt. Att tillsammans arbeta för det en tror på stärker de egna försöken. Mina felsteg kan utesluta dina. Era modiga kliv kan bära oss framåt och era tankar kan hjälpa våra funderingar. När motivationen i konsten, i livet, i kampen, är svårfunnen kan en annans glöd vara källan till att hitta den igen. Och gnistorna från er får mig att brinna.
The Copier, The Copier, The Copier. Installation view
Installation view from The Copier, The Copier, The Copier, at Cornelia Sojdelius Gallery. December 11th – January 18th.
From the left: Kropp med ande skall bli enad och ett hjärta fritt (A4 6:1) and The Copies. Glimps of video installation The Copier in next room.
pp3
The day before new years eve I was a guest in swedish public radio and the program pp3. if you would to listen to our discussion about art in relation to memes (in swedish) here’s the link.